Då var man igång med bloggandet igen. Tankar och funderingar finns fortfarande i mitt huvud förståss.
Men jag har vänt blad här i livet. Därför la jag ner den förra bloggen. Nu börjar jag om på nytt.
Meningen är att allt ska bli till det bättre. Men det är något som man aldrig kan garantera. Det är sådant som visar sig med tiden. Man ska inte göra backspegeln större än framrutan. Därför har jag bestämt mig för att släppa det som varit.
Mina vänner kommer jag aldrig att lämna. Både bra och dåliga minnen kommer naturligtvis att följa mig på färden dessutom. De ska jag se tillbaka på, ibland kommer jag att fälla en tår, men det finns också saker att le åt. Le åt världen och den ler tillbaka. Det är jag förvisso inte så säker på. Likaså att det blir vad man gör det till stämmer inte alla gånger.
Jag har varit i de djupaste dalarna, i nattsvarta nätter, skådat djävulen i ögonen, utan att haft en tanke på att vilja hamna där. Det kallas för olyckliga omständigheter. Men på något sätt har jag av egen kraft lyckats vända det negativa, tagit nya tag och kommit upp till ytan igen.
Jag har aldrig tagit till droger eller alkohol för att döva smärtan från misshandel och svek. Min enda drog här i livet är mina cigaretter. De har jag försökt lägga ner, och gjorde det ett tag. Men när jag inte får någon belöning för mödan, så trillade jag tillbaka. Sånt är livet. Livet utanför datan springer också vidare. Det är bäst att haka på, men jag gör som bumerangen. Jag kommer tillbaka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar